Legerat stål innehåller fler andra grundämnen än kolstål
Legerat stål innebär att stålet förutom kisel och mangan som legeringselement eller deoxiderande element även innehåller andra legeringselement (såsom krom, nickel, molybden, vanadin, titan, koppar, volfram, aluminium, kobolt, niob, zirkonium m.fl. grundämnen) etc.), och vissa innehåller även vissa icke-metalliska grundämnen (som bor, kväve, etc.). Beroende på innehållet av legeringselement i stål kan det delas upp i låglegerat stål, medellegerat stål och höglegerat stål.
Kolstålet avser främst stålet vars mekaniska egenskaper beror på kolinnehållet i stålet, och i allmänhet inte tillför en stor mängd legeringselement, och kallas ibland för vanligt kolstål eller kolstål.
Carbon steel is also called carbon steel, an iron-carbon alloy with a carbon content of less than 2% WC. In addition to carbon, carbon steel generally contains a small amount of silicon, manganese, sulfur, phosphorus and other elements. According to the purpose, carbon steel can be divided into three categories: carbon structural steel, carbon tool steel and free-cutting structural steel. Carbon structural steel is further divided into building structural steel and machine-made structural steel. According to the carbon content, carbon steel can be divided into low carbon steel (WC ≤ 0.25%), medium carbon steel (WC0.25%--0.6%) And high carbon steel (WC>0,6 procent ) Beroende på fosfor- och svavelhalten kan kolstål delas in i vanligt kolstål (högre fosfor och svavel), högkvalitativt kolstål (lägre fosfor och svavel) och Högkvalitativt hög- kvalitetsstål (lägre fosfor- och svavelhalt) Generellt gäller att ju högre kolhalt i kolstål desto högre hårdhet och hållfasthet, men desto lägre plasticitet.